Ett ord

Jag väntar på att fotolusten ska infinna sig, under tiden lånar jag en "ett ords"-lista. Min tolkning av lista blev att släppa alla tankar och helt enkelt låta det första ord jag kom på få representera varje svar.

1. Var är din mobiltelefon? Där
2. Var är din andra hälft? Jobbar
3. Ditt hår? Slitet
4. Din mamma? Röd
5. Din pappa? Ryttarn
6. Det bästa du vet? Allt
7. Din dröm i natt? Mysig
8. Din dröm/ditt mål? Realistiskt
9. Rummet du är i? Dugligt
10. Din hobby? Mjuk
11. Din skräck? Mycket
12. Var vill du vara om sex år? Framme
13. Var var du igår kväll? Här
14. Vad är du inte? Motiverad
15. En sak du önskar dig? Hus
16. Var växte du upp? Hemma
17. Det senaste du gjorde? Sms:ade
18. Dina kläder? Få
19. Din tv? På
20. Ditt/dina husdjur? Inga
21. Din dator? Ronnie
22. Ditt humör? Neutralt
23. Saknar någon? Sambon
24. Din bil? Saknad
25. Något du inte har på dig? Byxor
26. Favoritaffär? Ingen
27. Din sommar? Oviss
28. Älskar någon? Alltid
29. Favoritfärg? Svart
30. När skrattade du senast? Nyss
31. När grät du senast? Glömt

Just nu...

...lyssnar jag på P2 -monitor som idag handlar om Einsturzende Neubauten.
Vill ni höra lite bra musik ni med?

Var så goda:



och så en till:

Ni får tro´t om ni vill

för något bildbevis blir det inte, men nu är det stora huvuddelen av barnvagnsfilten avmaskad!

För att kunna överraska fadderbarnets föräldrar lite kommer jag inte att fota hela filten förrän den är överlämnad och innan dess är det en hel del stickning kvar. Först ska jag sticka djurhuvuden på flätorna i nederkant, filten ska blockas, sedan ska flätbården stickas och slutligen sys fast på filten. Det kommer säkert att erbjudas några tjuvkikar på flätbården och djuren, men runtexten och helheten kommer senare.

Det blir ingen bättre bild...

än den här

för nu ska jag sticka barnvagnsfilt så det ryker!

Ny stickrapport

Vi har passerat mitten av januari och ännu har jag inte färdigställt några projekt. Det är illa, men det har samtidigt sina orsaker. En orsak är att jag har varit ganska stressad över att läsa två kurser parallellt, ständigt har det varit inlämning av PM till beskattningsrätten samtidigt som det har varit inlämning inför seminarium i uppsatskursen. När jag blir stressad eller mår dåligt av andra orsaker har jag en tendens att först starta massor av nya projekt och sedan tappa orken totalt. Den här gången har jag slagit mig själv på fingrarna varje gång jag varit på väg att ta tag i ett nytt nystan. Trots det har sticklusten inte alltid varit på topp. En ytterligare orsak är att jag stöter på lite hinder i min framfart med barnvagnsfilten.

Nu har jag kommit så långt att det är dags för runraden. Stort hinder! Jag kan bara inte med att sitta och bläddra fram och tillbaka i boken för att läsa mönstret för respektive bokstav samtidigt som namnet stickas baklänges. Det blir för mycket för min stackars hjärna. Därför sitter jag nu med ett grafikprogram jag inte helt behärskar och försöker göra ett komplett mönster över hela namnet. Nu när jag tänker på saken kanske det vore enklare att bara scanna boken istället... Det får testas, har jag tur funkar det och går snabbare än det här.

En närbild på min omgjorda valknut med inflätad ring. Det finns ett litet misstag men vad gör väl det, jag tycker det blir snyggt ändå.

När jag tröttnar på alla svordomar över idiotiska grafikprogram (jag vet det är snarare ett fall av SBT* än själva programmets fel) och längtar efter att få grabba tag i stickorna igen plockar jag fram Rick's bane.

Nu är jag förbi där vaden är som störst och har alltså inte så fasligt långt kvar. Som vanligt har jag svårt att bedöma hur mycket garn jag har kvar och när jag måste börja med resårstickningen. Finns det några handgripliga tips?


*SBT = Skit Bakom Tangenterna

Drömmar

Det sägs ju att drömmar är undermedvetets sätt att hantera våra upplevelser. Därmed är det inte helt konstigt att jag natten till lördagen drömde att jag glömt skriva ut viktiga rättsfall som jag behövde ha på tentan. Nu hade jag inte behövt skriva ut ett enda rättsfall visade det sig i efterhand. Störst nytta hade jag av föreläsnings- och seminarieanteckningar samt givetvis lagboken. Jag tror att det borde vara ett G men jag vågar som vanligt inte vara helt säker.

Hur som helst, drömmar var det vi pratade om. Om det nu är det vi varit med om som ska bearbetas under nätterna, vad sjutton har jag gjort som föranledde nattens dröm? Jag var tillfångatagen av främmande människor och skulle giftas bort med en snubbig gubbe. Jag hölls inlåst i ett rum i ett stort hus men lyckades fly när jag skulle få gå på toaletten. I drömmen rusar jag ut ur huset och springer nedför gatan i staden. Till min lycka får jag syn på en Greyhound buss med destination Kongo. Kvickt som en iller löser jag biljett och kommer undan mina förföljare.

Bilden kommer härifrån och jag har mixtrat dit destinationen.

Nån som kan tyda drömmar? Jag menar Kongo - vart sjutton fick jag det ifrån?

Tonårs-förälskelser

Jag har blivit utmanad av Ysanja att avslöja vilka kändisar jag var kär i under tonåren.

Föremål #1 för min beundran var Johnny Depp. Jag vet inte hur många gånger jag och Karlita såg Cry-Baby, det var helt klart för många för att räkna. Från början var förälskelsen av slaget: Åh vad snygg han är! men med tiden insåg jag att här fanns det mer än yta. Än idag är jag mån om att inte missa en ny film med herr Depp. Intressanta rollval och en närvaro som kan lyfta vilken skitfilm som helst, fast jag kan nog inte komma på någon skitfilm... Varför jag fortfarande inte har sett hela Benny and Joon övergår dock mitt förstånd.


Brad Pitt är en annan skådis som jag under tonåren gillade främst för utseendet. Jag minns hur vi tre tjejer, som umgicks jämt och ständigt under tonårstiden, tittade på Höstlegender och för varje bildruta som visades med den blonde "hunken" suckade med kommentaren "Här är han så snygg". Samma kommentar varje gång, det skulle nästan ha blivit lite tjatigt om det inte vore för att vi var tre fjortonåringar och han "var så snygg".


Det tog ett tag innan jag insåg att den "tuffaste" av killarna i Standby me var samma person som spelade tonåringen som tröttnat på att ständigt behöva byta identitet i Running on empty. River Phoenix fick tyvärr inte någon lång karriär eftersom han, 23 år gammal, dog av en överdos. Söt var han gossen och en spännande skådis i mina ögon. Vill man se en bra film med River Phoenix rekommenderar jag (utöver Running on empty) Dogfight eller Vadet som den heter på svenska, den kvinnliga huvudrollen spelas av en annan av mina skådisfavoriter: Lili Taylor.

Jag tittade inte bara på film som tonåring, jag lyssnade även på musik. Nån dag kanske jag kommer mig för att göra ett inlägg om musiken i mitt liv, men det får bli en annan dag som sagt. Nirvana hade hur som helst en ganska stor betydelse mig för när jag var runt 12-14. De rosa tapeterna i flickrummet täcktes av stora postrar med Cobain och det var en sorgens dag när nyheterna meddelade hans död.

En musiker jag följt i många år är Lars Winnerbäck. Jag minns inte riktigt hur jag upptäckte honom men jag minns första konserten jag såg. Det var på smedjan i Köping och jag var där med Bror (och jag tror att Malin var med också men är inte helt säker). Lasse såg liten och obekväm ut där han satt på en pall nästan ensam på scenen. Han tiggde cigg av publiken när det blev alltför jobbigt och gömde sig bakom sitt långa hår. När applåderna ljöd sparkade Lasse generat ut med benen och såg ut som om han ville försvinna bakom sin gitarr. Nu skulle man ju kunna tro att det här var en misslyckad show men icke, det var faktiskt ett av de mest ärliga och öppna framträdanden jag sett med honom. Dessa stora scener där Lasse ser ut som en liten prick med en massa skrikande småflickor framför tilltalar mig inte. Jag anser att musiken kommer bäst till sin rätt på en liten, intim scen.


Fem gossar som inte vet att jag finns men som ändå haft stor betydelse för mig på olika sätt. Vi kan kanske konstatera att långt hår, markerade käkben och ett visst utanförskap eller en viljan att sticka ut ur mängden är gemensamma nämnare för många av mina tonårs-förälskelser. Men vem är då den sjätte förälskelsen? Jag vet faktiskt inte. Visst fanns det fler musiker och skådisar jag gillade som tonåring, men dessa fem har hängt med även när de "gräsliga" tonåren var över.

Nedtryckt i stövelskaften?

Hade uppsatsseminarium i morse och vi hade förberett oss på att vi kanske skulle vara tvungna att byta ämne baserat på hur det lät vid förra seminariet. Till vår stora förvåning blev vi varken nedtryckta i stövelskaften, halshuggna eller sågade vid fotknölarna. När tentan är skriven lägger vi allt fokus på uppsatsen och kör i racerfart!

Helgen som varit

Underbara helg! Hur många är det inte som i likhet med mig önskar att förhållandet mellan arbetsdagar och helg vore det omvända?

Fredagen inleddes ganska stressigt med skolarbeten som skulle lämnas in (tur att jag snart är färdig examinerad så jag aldrig mer behöver lockas att läsa dubbla kurser, för det här var verkligen inte roligt!). Vi fortsatte med en ganska stressad månadshandling innan hyrbilen skulle lämnas tillbaka, sedan bytte vi tempo totalt. En onyttig men ganska god lunch intogs under trivsamt konverserande på hamburgehak och följdes upp av en promenad hem där viktiga ämnen som drömhus, tröjdesign och snödjup diskuterades.

Väl hemma tog vi oss i kragen och började plocka ur alla väskor efter jul- och nyårsresor. Lagom till Let´s dance fick trötta kroppar vila i soffa/fåtölj med Saffranspannkaka som kvällsmat.

Efter en välbehövlig sovmorgon till kl. 10.00 (kan man fortfarande kalla det sovmorgon om man sovit mindre än 8 timmar?) fixades det sista till skolan, all sopsortering förpassades från lägenheten och dammsugaren fick ta en ytterst nödvändig svängom. Innan Å och Retro kom hann vi även skotta rent på vår parkeringsplats så nu kan besökande ställa sig på "VIP-parkeringen" igen  (åtminstone tills vi lyckas hitta en bil igen). Tillsammans med Å och Retro ägnade vi sedan kvällen åt så lite som möjligt vilket resulterade i att vi hann se Wishmaster, Transporter 3, Tankgirl och 11:14. Å stickade på en mössa medan jag blev färdig med valknuten på barnvagnsfilten.

Idag har jag hittills hunnit med ännu lite mer skolarbete men nu får det faktiskt vara nog! Nu vill jag njuta av ledighet och Långemans underbara sällskap. Nästa helg är det tentasushi på lördagskvällen, tenta mellan 14-19 innebär att i princip hela den dagen är förlorad. I veckan måste jag helt och hållet fokusera på beskattningsrätten oavsett vad som händer på uppsatsseminariet imorn.

Är det någon mer än Å som vill äta sushi?

Obloggat experiment

I våras (vilket snart är ett år sedan, hjälp vad tiden springer iväg) påbörjade jag ett nålbundet mössexperiment för att testa en idé jag sett på sysidan men inte hittar tillbaka till.

Den nålbundna flätan kan nog bli användbar till lite allt möjligt. Jag ser utsmyckningar på stickade tröjor, inslag i nålbunda mössor och vantar, eller varför inte som knapphålsrad på en kofta? Enbart fantasin sätter gränser.

Mössan på bilden kommer nog aldrig bindas färdig, dels blir den för liten dels tog det första grå garnet slut och det senare är mer blågrått och blir inte så snyggt helt enkelt. Ett bra experiment var det hur som helst.

WIP - barnvagnsfilt

En  filt till fadderbarnet är på G. Jag har kommit ungefär halvvägs på det som kommer att bli huvuddelen av filten, högst upp kommer fadderbarnets namn vara stickat i runor. När det är klart ska det stickas en bård som sedan sys fast runt om. Garnet är Novita sju bröder från Rusta, samma som jag bland annat stickat Sambons flättröja i.

Maskorna som är satta på tråd kommer senare att bilda ett djurhuvud. Mönstret till djurflätan kommer från Vikingamönster i stickat av Elsebeth Lavold, en toppenbok med otroligt mycket inspiration. Jag är inte överdrivet förtjust i passformen på majoriteten av kläderna i boken men flätorna och allt runt om kring triggar verkligen ingång min kreativitet.

För att inte mittdelen av filten skulle bli helt tom valde jag en valknut ur samma bok som ovan. Eftersom knuten inte är särskilt stor i originalversionen satt jag i flera dagar och var lätt osocial vid min laptop för att försöka göra om mönstret till 5 knutar som går i varandra. Det var inte helt enkelt och till slut gav jag upp datorarbetet för att istället sticka och korrigera allt eftersom. Det blir grymt bra faktiskt! (Sa hon förvånat, nån som underskattar sin förmåga kanske...) Får se om jag lyckas rita upp flätan när den väl är färdigstickad. Jag kommer inte att ta betalt för mitt mönster och jag kommer givetvis att påpeka att originalet är gjort av Elsebeth Lavold. Hur är det med copyright i så fall? Kommer jag att kunna publicera min variant på bloggen eller t.ex. Ravelry?

(WIP = work in progress eller pågående arbete på svenska)

Kallt hemma?

Nog för att både jag och Sambon tycker om att ha lite svalare inne men så illa så det blir istappar i fönstret är det faktiskt inte. Men visst blev det snyggt?

Fönstret i korridoren ut till balkongen har aldrig fått nån gardin uppsatt (eller nån gardinstång heller för den delen). Det är ett ganska smalt fönster som behövs för att få in lite ljus till den annars väldigt mörka hallen. En gardinspiral/vajer och några istappar i plast från julpyntslådan fixade lite vinterstämning i fönstret utan att förstöra ljusinsläppet.

Frågan är bara vad jag ska hitta på när vintern är slut...

Sista hemlispaketet

Medan jag var och förlustade mig hos vänner över nyår låg det en postavi alldeles ensam i min postbox. Det första jag gjorde när vi kom hem var således att besöka postutlämningen för att hämta ut mitt sista hemlispaket.

Vilken fullträff!
Garn från Schachenmayr och en tillhörande beskrivning på vantar med färöiskt mönster. Nu måste jag verkligen ta tag i det där med att lära mig sticka flerfärgsstickat - det kanske till och med får bli mitt nyårslöfte!
Två sorters godis - hårda karameller från VV som påminner om Mariannegodis och pastiller mörk choklad från Droste. Den mörka chokladen är ypperlig att ta till kvällskaffet för att lyxa lite. Apropå kaffe så fick jag även med en Gevalia-variant jag inte testat tidigare. Gevalia är ett av mina favoritmärken så det ska nog gå alldeles utmärkt. Jag får återkomma med ett utlåtande senare.
edit: jag glömde skriva att jag även fick en trisslott med i paketet. Synd att det inte är vinstgaranti på lotterna, jag fick i alla fall en spännande stund medan jag skrapade...

Tack så hemskt mycket hemlisen!
Än har jag inte lyckats lösa gåtan om vem du är. Jag tycker jag har besökt varenda blogg som börjar med "stick" och slutar med "blogspot.com" men trägen vinner, jag ger inte upp i första taget.

2010's sista FO

Ribbstickad bolero till Mammsen

Kanske blev armhålet lite stort, men hellre det än för litet.

Mönster: En dag när jag besökte mina kära föräldrar räckte Mammsen mig ett kopierat papper som bestod av ett handskrivet mönster. En av damerna på den pensionärsträff min mor arbetar med hade tydligen haft en bolero på sig en dag som alla andra damer ville ha mönster på inklusive min kära icke-stickande mamma. Mönstret var snarare en beskrivning av hur damen stickat sin bolero än ett regelrätt mönster. Det fanns ingen information om garn överhuvudtaget, bara att stickor nr 7 skulle användas. Antalet maskor som skulle läggas upp var 80 eller 90, 100 eller 110 beroende på storlek och garn (Va? Det menar du inte). Beskrivningen blev liggandes hemma tills jag var på julavslutning med Närkes Handaverk. En av stickerskorna där färdigställde en bolero som inte kunde vara något annat än det jag fått beskrivning på. Nu kunde det bli fart på stickorna!

Garn: Strax efter julavslutningen var Sambon och jag på besök hos mina föräldrar igen. Jag hade tagit med två olika färgställningar av det estniska garn jag köpt i Visby 2008. Det rödgula hade kanske varit det mest självklara valet till min "röda" mamma men pride-garnet vann trots allt på sin dovhet.

Det måste ju synas vem som gjort plagget därför valde jag att placera namnbandet
på insidan av kragen så att texten blir rättvänd när kragen är vikt utåt.

Stickor: 6mm knitpro rosewood. Som ni märker anpassade jag val av stickstorlek efter mitt garn, det påverkade i sin tur maskantalet, om jag inte missminner mig la jag upp 120 maskor. 

Om man som min mor och jag är av det bystiga slaget och vill ha en bolero
som går att stänga framtill utan att formen på boleron blir knasig bör man
nog välja en annan modell, kanske en cirkelstickad variant.

Stickupplevelse överlag: Att sticka 20 cm 2x2 ribb följt av dryga 40 cm 1x1 ribb och sedan 20 cm 2x2 ribb igen är inte det mest avancerade man kan sysselsätta sig med. Det är däremot helt perfekt när man vill vara social och spela sällskapsspel samtidigt som man stickar!