Det var en gång en tisdag i december då ett inte helt vanligt brev trillade in i min postbox.
Sedan gick månaderna, veckorna och dagarna och plötsligt var det maj! Varsin bekväm ryggsäck packades med varma kläder, pannlampa, vattenflaskor, sovsäckstäcke, liggunderlag och tält. Vandringsskorna drogs på och vi gav oss av till söta vätten för att stuva in oss i hennes "fickporsche" och åka vidare mot okänt mål. Efter en övernattning i Sunne, där sällskapet utökades med en massör och ytterligare ett fordonsbyte ägde rum, for vi vidare mot okänt mål.
Vacker natur svischade förbi
Trafikanter varnades för kor och getter som betade fritt
Efter en stärkande och mycket god pestopasta i Särna närmade vi oss slutdestinationen Fulufjällets nationalpark där resan fortsatte till fots.
Huvudmålet för resan kunde snart skådas på håll. Sveriges högsta vattenfall (93 m) finns i Njupeskärsklyftan.
Resan fortsätter i ett senare inlägg...
Sanna cardigan
3 dagar sedan
7 kommentarer:
Men wow! Ser fram emot mer! :)
Vilken UNDERBAR natur!! Verkar vara en fullkomligt fantastisk resa!! =)
(ps, är det du med det röda håret?, i såfall har vi samma hårfärg. *ler*)
Vilken häftig grej, ser fram emot fortsättningen
Hedvig: ja det var en häftig resa med vyer jag inte är alltför bortskämd, den gav definitivt mersmak!
Disa: Fulufjällets namn till trots var det fantastiskt vackert! Det är den söta vätten som är vackert rödhårig,själv är jag lätt råttfärgad som blonderas med ojämna mellanrum. Har dock funderingar på att byta hårfärg igen...
Knyppeltanten: Ja, det är ju inte varje dag man blir bortbjuden på hemlig vandring som present till någon annan :)
Wow! Vi borde ut och vandra med kära syster. Vad sägs om lite tripper i sommar?
Dea: Absolut!
När kommer del 2 i resan? Tell us more!
Skicka en kommentar