En lördag med extra allt

En sån underbar lördag jag hade igår!
Dagen startade med ett bodypump-pass där kroppen kändes stark och pigg.
Därefter styrde vi kosan till Västerås där jag och Malin såg Lars Wallins utställning Fashion Stories. Så mycket läcker klänningsinspiration (och så mycket more is more). Favoriten bland favoriterna var en av klänningarna han skapat åt Svenskt tenn i tyg av Josef Frank.

Sedan fick jag massor av mys med brorsbarnet! Åh, så gosigt! Kramad, klappad, sutten på, nedbäddad med filt, kvävd med filt och allmänt myst.

Hemma igen slog vi igång Les miserable på dvd ( den med Gerard Depardieu) och jag lärde mig virka crocodile stitch.
En mycket bra lördag!

Livet

Livet är det där som händer medan du planerar andra saker...

Livet är även det som händer medan jag tränar, jobbar och stickar. Japp, ni läste rätt - jag har fått jobb! Så nu har jag mindre tid till stickning men mer ork. Att vara arbetssökande är tufft för psyket och min hantverkslust försvann näst in till helt, men nu är den på väg tillbaka, tack och lov.

Jag passar samtidigt på att fundera på vad som är värt att lägga energi på. Sådant som ger energi är självskrivet - mys med sambon, träning, vänner. Men relationer är inte alltid helt enkla och här behöver jag bli bättre på att sålla. De som ger energi är väl värda att investera energi i. De relationer som tar energi utan att ge något tillbaka bör jag ta mig en funderare på. Eller va fan, om någon uppenbarligen inte vill lägga sin energi på att bevara min vänskap, varför ska då jag slösa min på vederbörande? Knipps knipps! Bättre att visa uppskattning till de fantastiska vänner jag har, där det är en ömsesidighet i relationen, de förtjänar mer kärlek!

Vad sa jag om stickningen då? Jo, den är på gång. Jag stickar främst på en sjal till min moster som ett tack för allt tyg (och en provdocka) jag har fått. Mönstret heter Lighter than perfume av Lidia Tsymbal, men jag har bytt muscher mot pärlor. Det blir fint!

Jag hittade...

min Addis lace 4 mm rundsticka. Den satt i ett UFO, en vante till sambon. Nu sitter där en tråd istället och så ska jag lägga upp för benvärmare ASAP!

Tyvärr hittade jag även objudna gäster i några av mina nystan. Bläää! Jag trodde jag lyckades bli av med ohyran förra gången, men det kanske är en ny omgång. Nu har jag i alla fall kastat några nystan som jag inte hade några känslomässiga band till. Resten av garnet från vardagsrummet får nu frysa ute på balkongen, så jag önskar mig långa kalla nätter framöver!

Nödvändigt ont

Efter att ha blivit tipsad på "online stickcafe" kunde jag inte hålla mig från att ta vägen om Netto. Det blev en hel hög med vackert petrolfärgade nystan med raggsocksgarn och några lila-aktiga som såg ut att kunna randa sig snyggt med petrol. Väl hemma tänkte jag genast sätta stickorna i ett nystan och påbörja ett par bekvämare. Men vad katten, vart är mina Addi lace 4mm? Borta!

Så när jag har skött disk och allmän städning idag ska jag bita ihop och göra något åt röran jag kallar pysselhörna. Bokhyllan ska rensas och de fyra förvaringsbehållarna (påsar och en tidningskorg) ska gås igenom. Håll tummarna för att jag hittar det jag söker.

Brorsbarnets julklappskofta

Randig färgklick

Mönster: improviserat nerifrån och upp baserat på mått från en kofta Brorsbarnet redan hade. Lite konstigheter längs med vägen lyckades jag med, men vad är det att älta så här när koftan är färdig?

Garn: det lila är fuga, 50% ull, 50% akryl , 50gr/121m, köpt på Ica. Det turkosfärgade är av märket Garn (inga krusiduller här inte), 85% akryl, 15% ull, ingen info på banderollen om gr/meter, köpt på Citygross. Såg nu att det är handtvätt på det turkosa, wooops, men förhoppningsvis dör det inte av att tvättas i 40grader som fuga tål...

Stickor: knitpro rosenträ, kanske storlek 4mm...

Stickupplevelse överlag: roligt att sticka med så starka färger. Randigt är ju alltid roligt och känns som om det går väldigt fort att sticka. Ärmarna blev på gränsen till trånga men koftan funkar med tisha under, tur brorsbarnet är en varm en.

Nålbundet från i fjol

Nålbunden tomteluva

Julklappen till min far julen 2011 var en ridkurs hos min vän, Vätten. Jag och Vätten skötte det hela som en byteshandel där hon stod för ridkursen och jag skulle nålbinda en mössa till henne. I höstas blev den äntligen klar, inte pga att det tar lång tid att binda utan för att jag haft så lite lust till att binda den. Det arbete en sällan jobbar på växer långsamt...

Jag har sytt i två maskor från föregående varv (en ny och en gammal) och två maskor bakom tummen (en ny och en gammal där med). Jag är duktig på att nålbinda med urusel på de olika stygnens namn. Jag improviserar alltid mina nålbindningar och minskningarna är gjorda lite på känn. Det brukar funka bra så.

Garnet är svampfärgat med sammetsfotadpluggskivling (dock ej av mig) och det har så vackra skiftningar.

Mer färdigt från i fjol

Väska med flerfärgsfläta

Minns ni den här?

I somras stickade jag en väska till Sambons syster. Det var ett experiment och helt improviserat från början till slut. Jag experimenterade med att sticka flätstickning kombinerat med flerfärgsstickning eller vad en ska kalla det. Snyggt blir det i alla fall!

En fantastisk mobilbild fotad i spegeln...
Klänningen är ett fynd från min mammas garderob, det är äkta 60-tal och jag kallar den Twiggy-klänningen. Jag är imponerad, chockad och glad över att Mamsen sparat kläder så länge...

Den stora flätan heter Valknut med inflätad ring och kommer från Elsebeth Lavolds bok Vikingamönster i stickat. På sidan av väskan slog jag till på en uggla för att få in lite mer färg. Ugglan fick rediga klotögon av två pärlor.

Garnet är lovikka i båda färgerna. Jag tovade väskan lätt i maskinen (en omgång på 40 grader) för att få den lite tätare och stadigare.

Stickor minns jag inte vilka jag använde.

Väskan fodrades med ett lite tjockare bomullstyg och jag sydde i ett gäng fickor av olika storlek. Fickorna stängs med kardborrband precis som väskan.