Livet är även det som händer medan jag tränar, jobbar och stickar. Japp, ni läste rätt - jag har fått jobb! Så nu har jag mindre tid till stickning men mer ork. Att vara arbetssökande är tufft för psyket och min hantverkslust försvann näst in till helt, men nu är den på väg tillbaka, tack och lov.
Jag passar samtidigt på att fundera på vad som är värt att lägga energi på. Sådant som ger energi är självskrivet - mys med sambon, träning, vänner. Men relationer är inte alltid helt enkla och här behöver jag bli bättre på att sålla. De som ger energi är väl värda att investera energi i. De relationer som tar energi utan att ge något tillbaka bör jag ta mig en funderare på. Eller va fan, om någon uppenbarligen inte vill lägga sin energi på att bevara min vänskap, varför ska då jag slösa min på vederbörande? Knipps knipps! Bättre att visa uppskattning till de fantastiska vänner jag har, där det är en ömsesidighet i relationen, de förtjänar mer kärlek!
Vad sa jag om stickningen då? Jo, den är på gång. Jag stickar främst på en sjal till min moster som ett tack för allt tyg (och en provdocka) jag har fått. Mönstret heter Lighter than perfume av Lidia Tsymbal, men jag har bytt muscher mot pärlor. Det blir fint!
4 kommentarer:
Japp, insikt.
Stort jättesupergrattis till jobbet! :)
Och väl talat om olika relationer som tar och ger energi...
Ett stort grattis till jobbet!! Och din stickning ser så himlans fin ut!! =)
Svårt det där med relationer. Jag tänker som du, samtidigt kan jag också känna att om inte jag är vän med den här personen, vem ska då vara det? Om det handlar om personer som ändå verkar kunna skaffa nya relationer så blir det enklare för mig att lägga ned än om det handlar om någon som är väldigt ensam. Samtidigt vill jag inte vara mågons slasktratt heller. Min kompromiss med mig själv går nog ut på att jag jag försöker ta reda på vad som är ett lagom avstånd en lagom frekvens av kontakt för att jag ska känna att det är ok.
Skicka en kommentar