Idag tog jag mig en liten utflykt mol allena. Jag packade en ryggsäck med matsäck bestående av varm choklad och äggmackor, ryckte åt mig två hinkar, klädde mig varmt och vindtätt och åkte sedan bil i en timme...
Framme parkerade jag bilen, drog på mig gummistövlar och knatade iväg med ryggsäck på ryggen och hink i handen. På vägen såg jag både spår av varg och älg, men sånt skrämmer inte bort mig ur skogen.
Vid ett väl valt ställe (utprövat förr) lämnade jag vägen och stövlade ut bland ljung och mossa. Här skulle plockas tranbär!
De är lite luriga de däringa bären, det gäller verkligen att ställa in siktet. De gömmer sig i mossan så de knappt syns och de som syns försöker lura i betraktaren att de enbart är övermogna lingon. Men när siktet väl är kalibrerat så vimlar det av de röda fina bären.
När jag plockat fingrarna iskalla klättrade jag upp i ett jaktpass och åt halva matsäcken. Styrkt och värmd kunde jag sedan plocka en god stund till. När jag var blöt om byxorna upp på knäna, stelfrusen om fingrarna och ledbruten i kroppen tog jag mitt pick och pack och vandrade bort till en fin liten sjö där jag intog resterande del av matsäcken innan jag åkte hem.
Nu torkar tranbären i min bär- och svamptork (tack för presenten mamma och pappa!) och jag känner mig nöjd med min dag i ensamheten. Ibland är själv bästa sällskap!