Vi lagade en köttpaj och en vegetarisk med champinjon och svartrötter. Den medeltida kryddningen (ingefära, nejlika, kanel och kardemumma) tillsammans med köttet chockade våra moderniserade smaklökar. Min första kommentar om maten blev: "Christmas-y!" (Nika och den engelska gentlemannen var 2 av 5 stupianer och således blev kvällen tämligen engelskspråkig)Vi enades alla om att som del av en bankett med flera rätter är pajen nog ett spännande inslag, som enda rätt var den lite väl julig och köttig. Den vegetariska pajen blev riktigt bra men skulle även den tjäna på om julkänslan minskades.
Päronen kokades i rödvin och kryddades med kanel, ingefära och saffran. De serverades med vispgrädde och lite flytande honung. Här blev det inga smakexplosioner i munnen utan efterrätten var fullt acceptabel även i moderna munnar. Jag skulle nog kunna drista mig till att säga att det här är en efterrätt jag kan tänka mig att göra fler gånger.
Som rubriken antyder kom vi fram till att namnet på aktiviteten inte länge är "Tilltugg" utan "Kanske pizza". Man vet aldrig med de historiska recepten, rätt vad det är kanske vi lagar något fullkomligt oätligt och tvingas beställa pizza.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar