Vi har ett trångt kök som knappt är värt att kallas kök, korridor är mer lämpligt. Det är mer regel än undantag att Långeman och jag bumpar in i varandra när vi lagar mat. Idag uppstod det dock ett knäckande läte när min tilltå kolliderade med sambons lilltå.
Den vänstra bilden är tagen runt kl. 18.30 och den högra runt 19.30, färgen mörknar stadigt. Känslan i tån är ungefär den samma som för 9 år sen då jag missade en toffla och körde lilltån i en dörrkarm. En spricka i tån är alltså inte helt otrolig...
7 kommentarer:
det där verkar vara ett familjedrag. Din brors stortå är ständigt svullen, blå och ful. :o
Lugna dig med klackarna någon dag bara. ;)
Aajjj... det där var otäcka bilder, tycker jag. Hoppas dina stackars tår återhämtar sig snabbt.
Om det är till någon tröst ser min stortå värre ut, och saknar numer böjfunktion i yttre leden. Men sånna små offer lägger jag gärna på ju-jutsukampens altare och det kanske gäller för dig och kokkonstens altare också?
:-)
En annan tröst (?) är att man i alla fall inte behöver söka läkarvård för tår, för de gör ändå inget åt dem.
Men skyddsskor i köket kanske kan vara en lösning+
Men aj! Antar att gå-i-högklackat-projektet får ligga nere tills det där har läkt?!
Nämen fyyy! Stackars dig.....=(
Malin: Ja, klackarna får nog stå och se fina ut tills tån inte gör ont längre.
Tina:Jag tänkte inte på att varna känsliga tittare... Det borde kännas som vanligt inom en vecka och ha läkt helt inom 6 veckor, så det ska nog gå bra :)
Bror:Men du gör ju liksom saker som kan göra skada både på dig själv och andra, jag är ju bara klantig... ;)
Hedvig: Ja, några dar får jag nog försöka hålla mig i alla fall. Typiskt, jag som hade tänkt ha finskorna på midsommar... :/
Disa: Tack för sympatierna, tack och lov läker jag ganska fort men nog är det obehagligt allt.
Men, det där var ju inte alls bra. Du får vara försiktig. Vill ha min vän hel!
Skicka en kommentar