Socks for an english gentleman
Mönster: Mitt eget som improviseras fram varje gång. Jag föredrar att nålbinda från tån och upp (precis som när jag stickar), när jag kommer till hälen gör jag uppläggningsmaskor och fortsätter sedan binda skaftet. Sist gör jag hälen i en minskande spiral, nästa gång ska jag dock prova en annan variant av häl med tätare minskningar på slutet. Jag tog mått på den engelske gentlemannen och kunde konstatera att vi hade ungefär lika fötter vilket underlättade nålbindningen. Jag kunde testa strumporna hela tiden men fick göra dem trånga på benen för att passa mottagarens något smalare vader.
Stygn: Stygnet är Dalby-stygnet som blir ett ganska platt och tätt stygn, det ger ett ganska randigt intryck som jag tycker mycket om. Vill någon lära sig nålbinda rekommenderar jag Nålbindning - 12 varianter av Berit Westman utgiven av Västmanlands läns hemslöjdsförbund (finns bland annat att köpa via alternativ.nu). Därmed inte sagt att det är lätt att lära sig nålbinda enbart baserat på en bok, för det är det verkligen inte!
Nål: Den köpta bennålen som är så där perfekt slät, lagom spetsig och ligger helt rätt i handen. Favoritnålen helt enkelt.
Garn: Ragg-strömpegarn från Hjertegarn, färgnr 3810. Jag påbörjade det 6:e nystanet men det finns garn kvar till strumpeband om det skulle behövas och även till eventuella framtida lagningar. Så drygt 250 gram gick det åt till strumporna. Som jag letade för att finna det perfekta garnet! Det var en riktig pärs men nu är jag hur nöjd som helst, till och med lite förälskad i den varmt senapsgula färgen.
2 kommentarer:
Han kan inte annat än bli nöjd med såna superfina strumpor. Jätte fint gjorda och färgen ser ut att vara alldeles perfekt.
Superfina!! =)
Skicka en kommentar