Livstecken

Jag försöker landa efter en underbar julhelg, men jag känner att jag inte riktigt hinner med. Tiden räcker inte till allt jag vill och då prioriterar jag annat än bloggen.

Men jag lever och mår oförskämt bra - det är ju alltid nåt. En stor börda har lyfts från mina axlar och livet är lite ljusare än innan julafton.

Jag stickar på min Sarek-kofta men mest på en barnvagnsfilt i flätstickning till fadderbarnet.

Shalom väntar på att bli blockad (fortfarande) och Rymdsnigeln vill bli fotad. Var sak har sin tid och just nu är det studier, stickning och att umgås med vänner som prioriteras.

På återseende inom kort