Som ni har längtat!

Uggdrasil

Yggdrasil är världsträdet enligt nordisk mytologi. Grenarna täcker himlen och de tre rötterna går till Midgård och Asgård, till Jutonheim och till Nifelheim. Ekorren Ratatosk springer med bud mellan örnen bland grenarna och lindormen vid rötterna. Mitt träd har fler rötter, ingen örn, ingen orm, ingen ekorre, men väl en uggla - därav namnet Uggdrasil.

Mönster: I botten sitter ugglor på rad som är baserade på Ysoldas Hoot! Trädet är frihandsstickat. Runorna och den flätade knuten kommer från Elsebeth Lavolds Vikingamönster i stickat. Bladbården hittade jag i Stickhandboken. 

Jag vet att jag hade tänkt skriva ned mönster för trädet. Jag började tappert också med att anteckna alla varv och när jag ökade eller gjorde maskförflyttningar. Sen repade jag upp stammen några gånger, och sedan det samma med grenarna. Jag började flytta maskor hejvilt; två räta över 1 avig; två räta över 2 aviga; två räta över 3 aviga; osynlig ökning med förflyttning av 1 rät över en avig; förflyttningar på rätsidan; förflyttningar på avigsidan, förflyttningar till höger, förflyttningar till vänster. Det blev ett himla gytter som jag inte mäktade med att föra anteckningar över. Vill man sticka ett träd finns det lite olika mönster att tillgå på Ravelry, annars är det bara att testa sig fram, sticka - repa-sticka-repa.

Garn: Raggi från Järbo, färg 1503. Köpt på Stickarboa i Nora. Det gick åt nästan 5 nystan á 100gr, det är en liten restsnutt kvar som kan bli fin som rand i något mindre projekt. Med en liten snutt mullvadsgrå Visjögarn stickade jag en liten uggla som jag tovade och sydde fast på en gren. Den blev lite diffus och nästan mer lik en katt, en kattuggla kanske...

Stickor: Denise 4 mm, den lilla ugglan i visjögarn stickades nog på stickor 2,5mm.

Stickupplevelse överlag: Mycket trevlig stickning. Jag har blivit omåttligt förtjust i Raggi, det är ett mjukt och fint garn av bra kvalitet till ett lagom pris. Flätstickning har ju länge varit en favorit och är något jag gärna ger mig i kast med. Att skapa trädet på frihand hade sina för- och nackdelar. Det var svårt att planera hur stort trädet skulle bli, alla grenar blev kanske inte precis perfekta och formen blev inte helt enligt planerna. Jag är dock väldigt nöjd med hur det blev, flätstickning är tacksamt på det viset. Visst finns det saker jag skulle ändra på om jag stickade en likadan filt men det är väl det som kallas utvecklingspotential. Utan utvecklingspotential inga nya framsteg!

Nämenalltså...

det här blir ju faktiskt rätt bra...

Oförskämt bra, faktiskt - om jag får säga det själv och tänk att det får jag!

Framsteg

Det går tydligen undan när man stickar med pannlampa! Nu har jag i runda slängar 35 varv kvar, sen är det dags för bård. Om jag blev nöjd med trädet? Det finns väl några grenar jag skulle kunna ändra på om jag tyckte det var roligt att repa men på det stora hela är jag nöjd.

Virkar vidare

Nu finns det en ruta av varje möjlig tvåfärgskombination

Jag gillar verkligen de små solrutorna

Boye nr 4, my weapon of choise

Startitis vulgaris

Jag har insjuknat i en släng av gammal vanlig hederlig startitis, en sjukdom de flesta som handarbetar drabbas av titt som tätt. Åkomman yttrar sig främst genom en viss oförmåga att avsluta projekt samtidigt som den drabbade upplever ett stort behov av att påbörja nya projekt.

I helgen frågade Nika om jag och/eller Dea kan virka. Hon ville få lite tips och stöd för att virka en filt av mormorsrutor. Eftersom vi gillar att virka både Dea och jag tyckte vi att det vore trevligt att ha en liten virkjunta under hösten och virka filtar alla tre. Jag frågade därför Bror och Malin om de ville ha en filt till Bönan, jag står för virkningen och de för garnet. Perfekt lösning för alla parter visade det sig då Malin gärna kunde tänka sig en virkad filt men inte ville virka den!

Jag skulle bara virka någon enstaka ruta för att komma igång innan vi hjälper Nika...

Det är ju så roligt! Bara en ruta till, bara en färg till...

Träd 1.1 --> frogg

Nu när det är lite ont om pengar i hushållet gäller det att dra ut på nöjet så länge det bara går. Sticka, repa, sticka, repa - så räcker ett garnnystan dubbelt så länge om inte mer!

Njae, riktigt så är det nog inte men jag blev inte riktigt nöjd med trädet denna gång heller.

Stammen blev bra tycker jag så nu repade jag bara ner till första grenen. Det är lite Jenka över den här stickningen ... fram, bak, 1,2,3.

Träd 1.0 --> frogg

I går och idag är det Harry Potter maraton här hemma. I går klämde vi trean till femman medan jag stickade som en galning på filten. Jag freestylar fram trädet och då går det ju som det går ibland...

Jag blev inte alls nöjd! Så när femman startade i dvd:n repade jag ner till rötterna och började om. Idag ser det än så länge bättre ut men vi får väl se.

Planen idag var att se Dödsrelikerna del 2 på bio men eftersom vi avvaktade för att se vilka som ville med är nu alla bra platser slut. Och betala 110 kr per biljett för dåliga platser känns inte aktuellt när vi egentligen inte har råd att gå på bio alls. Vi får se om vi lyckas pricka in en kväll i nästa vecka för bio besök eller om vi får vänta ända till dvd släppet i slutet av november. Tråkigt!

På stickorna

Nej, hör ni, nu tar vi en liten paus från Gotland ett tag. Det kan ju bli för mycket av det goda annars och för övrigt så var det ett tag sen vi kontrollerade mina stickor.

De stunder jag fick över till stickning på Gotland ( men vad sjutton vi skulle ju inte prata om ön ett tag!) ägnade jag åt två projekt: födelsedagsstrumpor till Mammsen och test av mönster till en filt till det kommande Brorsbarnet.

När mamma fyllde i februari fick hon ett antal mönster att välja på till ett par knästrumpor. Nu har hon äntligen bestämt sig för dessa från drops. Ska jag vara helt ärlig så följer jag dock inte mönstret alls. Jag använder själva hålspetsen, för jag antar att det är det Mammsen fastnade för hos strumporna men själva strumpan improviserar jag fram. Istället för att sticka från skaftet som mönstret föreslår använder jag som vanligt magic loop och stickar från tån. Det blir en istickshäl, därav de orangefärgade trådarna, vaden ökar jag för lite på känn. 

Mönstret jag provstickade för babyfilten blev alldeles för stort och inte alls som jag tänkt mig. Det repades ganska omedelbart kan jag säga. Sedan vi kom hem har jag istället klurat, funderat, letat inspiration, teststickat, skissat, räknat och stått i.

Så här ska det bli, eller njae men jag försöker hålla lite koll längs med vägen. Blir filten bra kanske det blir någon typ av instruktion nedskriven som jag kan dela med mig av. För att kunna visa upp stickningen och arbetet med filten här på bloggen utan att Malin och Bror ska få se hela innan den är färdig tänkte jag hålla färgen hemlig så länge. Garnet är i alla fall Raggi från Järbo och jag blir lika förvånad varje gång över hur mjukt det är.

Det blir ett mittparti som består av tre delar: nederst en rad med ugglor, i mitten ett träd och högst upp runor. Runt mittpartiet blir det en bård som jag ännu velar kring. Kanske löv, kanske en fläta eller kanske en annan fläta. Det ger sig med tiden.

Rötter till trädet, eller var det tentakler till ett sjöodjur? Åh, det ger sig nog det också : )

Barnvagnsfilt för stora vagnar

Det har tagit lite tid men nu är den äntligen färdig och levererad! Det började med en idé om en liten enkel filt till Fadderbarnets vagn men det lockade inte riktigt att enbart sticka rätstickning så jag bläddrade lite i:

Där finns mängder av flätor och knutar och idéer. Jag la upp ett godtyckligt antal maskor och sticka avigslätstickning tills jag tyckte det var dags att börja med första mönstret som blev ett flätdjur i vardera nedre hörn på filten. Sedan fortsatte jag med avigslätstickning innan jag gjorde en egen sammanflätning av valknuten med inflätad ring som finns i boken. Efter ytterligare lite avigslätstickning stickades Fadderbarnets namn i runor.

Medan mittpartiet blockades satte jag igång med att sticka bården. Även det mönstret kommer från Vikingamönster i stickat, tack och lov finns klara instruktioner över hur man stickar runt ett hörn!

 .

Det gick överraskande fort att sy ihop filten med bården. Jag är verkligen ingen mästare på det där med montering men jag blev nöjd med resultatet.

Garnet är Novitas Sju bröder i en trevlig ljusgrå ton som jag personligen tycker passar utomordentligt bra till flätstickat. Jag minns inte säkert men jag tror att det gick åt fem nystan, kanske lite till. Filten är stickad på Denise storlek 4,5mm. Den lite halvmjuka plasten i Denise-stickorna gör flätstickningen avslappnad och bekymmersfri.

Jag är lite drygt 160 cm lång så trots att jag glömde att mäta filten kan ni få en uppfattning om dess storlek.

Den som är lite inläst på runor kanske tycker att barnets namn är lite lustigt stavat. Den tredje runan från vänster representerade oftast ett r-ljud  men användes även ibland för e. Eftersom Fadderbarnets föräldrar inte är några inbitna runologer valde jag denna runa av rent estetiska skäl.

Vad jag tyckte om stickningen?

Jag ÄLSKAR flätstickning! Det är så levande och vackert, väldigt tacksamt att sticka. För varje varv ser man det snirklande mönstret växa fram och samtidigt som själva flätningen inte är särskilt svårt är det ändå något som händer i stickningen som gör arbetet roligt.

Det jag har svårt för är att rita upp flätmönster själv vilket jag märkte när jag försökte sammanfoga mönstret från valknuten i boken till att se ut som det jag stickat. Efter flera timmar framför datorn gav och stickade lite på känn istället genom att räkna maskorna direkt i arbetet och hoppas på det bästa.



Om jag blev nöjd med resultatet?

Absolut!

Jag är redan sugen på att sticka en ännu större filt att själv mysa med i min fåtölj till nästa vinter, och kanske en till soffan. När jag ändå är igång kanske det kan bli några matchande kuddar också.