En färdig sjal

Laminaria

Mönster: Laminaria av Elizabeth Freeman. Helt briljant mönster som ger ett fantastiskt resultat.

Garn: Kampes 2 trådiga ullgarn i färg nr 231 som jag handlade på Hindersmässan i februari. Sjalen blev härligt stor och ganska tung. Den kommer att bli perfekt att ha över axlarna när jag sitter och pluggar i höst och vinter. Jag bara älskar färgen!

(Den här bilden har nog mest korrekt färgåtergivelse)

Stickor: Addis Lace storlek 4 mm. (Den här gången behöver jag kanske inte tala om hur mycket jag uppskattar Lace stickorna?)


Stickupplevelse överlag: Förra gången jag stickade laminarian tyckte jag att den var riktigt klurig. Jag kan bara konstatera att det dels är lättare att sticka något en andra gång och dels att min mönsterförståelse har ökat. Jag hade inte alls lika svårt att memorera mönsterrapporten för varje varv och tappade därför sällan bort mig den här gången. Stickningen gick smidigt hela vägen och var bara njutningsfull utan krav eller press. Att jag dessutom hade längtat mig blå efter en egen laminaria skadar ju inte heller.

1½ timme

så lång tid tog det att avmaska Laminarian den här gången men nu är det gjort. Det röda fina garnet från Kampes räckte inte riktigt till så avmaskningen fick bli i ett rödmelerat garn från Estland. Det blev lite effektfullt även om det inte riktigt blev som det var tänkt.

Nu ska jag krypa runt på golvet och sätta fast tusen nålar så Laminarian får fin form och rätt storlek. Bilder kommer!

10 varv kvar

men kommer garnet verkligen räcka? Jag känner mig tveksam...


Nu far vi till svärmor för målning av hus (sambon) och uppfräschning av bil (jag).

Stickning och "pensionärskollo"

Första provlappen till FLS - masktäthet och knapphålsstorlek testas. I överkant skymtar de knappar jag tänkt använda, inhandlade hos Återbruket på förra årets syfestival. Färgen på garnet är inte riktigt korrekt på bilden (i alla fall inte på min skärm) men jag hittar inte rätt ord för att förklara, vi får se om jag lyckas med färgåtergivelsen senare under stickeriets gång. Just nu varvar jag Laminarian (24 varv kvar) med provstickning av ökningar och jag lutar starkt åt kfb-ökningar (ökning genom att sticka genom både främre och bakre maskbågen) som blir i princip osynliga i rätstickningen.

Gårdagens tur till sommarstugan blev lite kortare än planerat eftersom Farmor inte trivs med att sitta i en av de högsta punkterna på åsen när det åskar. Till råga på allt glömde jag ta med mig kameran men inte sörja vi för det, här kommer en kavalkad av förra veckans pensionärskollo istället:

Farfars ros blommar nu för fulla muggar - det är sommar det!

Smultron på strå - det är sommar det!

Stjärnflocka som ännu inte fått sitt rosa ton - det är sommar det!

En lång väg till sjö och dass - det är sommar det!

Att regnet står som spön i backen är väl någon variant av sommar det också. Synd bara att det har regnat så mycket att jag inte kunnat (läs inte haft lust) cykla till affär för att köpa bärsil och natriumbensonat och därmed heller inte kunnat göra någon rabarbersaft. Men enligt ryktet kommer det en dag även imorgon och då kanske jag orkar skjutsa Sambon till jobbet för att få tillgång till bilen under dagen... Att jag och Långeman bara setts ca 6 timmar hittills den här veckan (och ikväll ska han ut och äta med sitt jobb) är med all säkerhet den avgörande anledningen till oggighet, men imorgon smäller det! Tjohooooooooooooooo!

Jag väntar och längtar

Nu är det bara 34 varv kvar till avmaskning på Laminarian. Snart kan jag njuta av en underbar röd ullsjal och som vädret ser ut just nu kan den behövas...

När jag inte stickar på Laminarian stickar jag olika provlappar till FLS (February Lady Sweater). Det kan nog bli riktigt bra den också.

I övrigt känner jag mig lite off och oggig. Med största sannolikhet kommer det att räta till sig på fredag när Sambon äntligen ska gå på semester. Då väntar fyra veckor i konstant sällskap av varandra!

Dr Snuggles, Dr Snuggles!

"Det är stora hål i havet!" Eller i nystanet...

Laminarian växer, nystanet krymper och jag bara njuter! Halvvägs igenom övergångsdiagrammet vilket betyder att det snart är det dags att börja planera för nästa projekt...

Växer gör det även på balkongen.

Min snälla mor köpte en planta som det förhoppningsvis ska bli svarta körsbärstomater på. Sambon och jag kallar plantan för Blacky och pysslar om "honom" efter bästa förmåga.

Tillåt mig även presentera Barry (uttalas Bärry, med extra betoning på r:n)

Barry hade självsått sig i grusgången vid sommarstugan och var en liten klen rackare när vi förbarmade oss över honom. Nu börjar Barry växa till sig men det dröjer nog innan vi får reda på om han bär svarta eller röda vinbär.

Julklapp #2

Laminaria

Mönster: Laminaria av Elizabeth Freeman
Garn: Ungefär 1 ½ nystan entrådigt ullgarn från Kampes i olivgrönt köpt från Garnkorgen
Stickor: Denise st 3,75 mm och sedan mer passande Addi Lace st 4 mm

Stickupplevelse över lag: Klurig, mycket klurig. Det kändes som det mest komplicerade jag stickat och det tog en stund innan jag fattade åt vilket håll jag stickade sjalen. Samtidigt var det en härlig utmaning. Jag följde mönstret till punkt och pricka helt utan ändringar och jag stördes faktiskt inte av asymmetrin i första mönsterdelen. Jag tänker hävda bestämt att ingenting är svårt eller omöjligt inom stickning, det är bara mer eller mindre komplicerat (som inte alls enbart är en synonym för svårt!). Sjalen blev stor och härlig och inte det minsta pinsam, det var på gnällen att mina två pusselmattor räckte till. Nålandet av alla spetsar fick mig återigen att önska att jag hade några blockingwires...
Garnet var lite strävt men inte så det blev otrevligt. Härlig färg som verkligen var olivgrön. Mycket passande för mottagaren och väldigt bra till mönstret, synd att jag själv passar så illa i grönt.

Mottagare: "Svägerskan" Malin