Det har tagit lite tid men nu är den äntligen färdig och levererad! Det började med en idé om en liten enkel filt till Fadderbarnets vagn men det lockade inte riktigt att enbart sticka rätstickning så jag bläddrade lite i:
Där finns mängder av flätor och knutar och idéer. Jag la upp ett godtyckligt antal maskor och sticka avigslätstickning tills jag tyckte det var dags att börja med första mönstret som blev ett flätdjur i vardera nedre hörn på filten. Sedan fortsatte jag med avigslätstickning innan jag gjorde en egen sammanflätning av valknuten med inflätad ring som finns i boken. Efter ytterligare lite avigslätstickning stickades Fadderbarnets namn i runor.
Medan mittpartiet blockades satte jag igång med att sticka bården. Även det mönstret kommer från Vikingamönster i stickat, tack och lov finns klara instruktioner över hur man stickar runt ett hörn!
.
Det gick överraskande fort att sy ihop filten med bården. Jag är verkligen ingen mästare på det där med montering men jag blev nöjd med resultatet.
Garnet är Novitas Sju bröder i en trevlig ljusgrå ton som jag personligen tycker passar utomordentligt bra till flätstickat. Jag minns inte säkert men jag tror att det gick åt fem nystan, kanske lite till. Filten är stickad på Denise storlek 4,5mm. Den lite halvmjuka plasten i Denise-stickorna gör flätstickningen avslappnad och bekymmersfri.
Jag är lite drygt 160 cm lång så trots att jag glömde att mäta filten kan ni få en uppfattning om dess storlek.
Den som är lite inläst på runor kanske tycker att barnets namn är lite lustigt stavat. Den tredje runan från vänster representerade oftast ett r-ljud men användes även ibland för e. Eftersom Fadderbarnets föräldrar inte är några inbitna runologer valde jag denna runa av rent estetiska skäl.
Vad jag tyckte om stickningen?
Jag ÄLSKAR flätstickning! Det är så levande och vackert, väldigt tacksamt att sticka. För varje varv ser man det snirklande mönstret växa fram och samtidigt som själva flätningen inte är särskilt svårt är det ändå något som händer i stickningen som gör arbetet roligt.
Det jag har svårt för är att rita upp flätmönster själv vilket jag märkte när jag försökte sammanfoga mönstret från valknuten i boken till att se ut som det jag stickat. Efter flera timmar framför datorn gav och stickade lite på känn istället genom att räkna maskorna direkt i arbetet och hoppas på det bästa.
Om jag blev nöjd med resultatet?
Absolut!
Jag är redan sugen på att sticka en ännu större filt att själv mysa med i min fåtölj till nästa vinter, och kanske en till soffan. När jag ändå är igång kanske det kan bli några matchande kuddar också.
