I helgen bjöd Sambons faster indirekt på en tur till Stockholm. Vi hälsade på vänner (Bananders och Rake) samt kusin Piggelin. Shoppade lite, jag hittade bland annat Monty Python fluxx och några filmer jag saknat, annars promenerade vi mest och umgicks.
Resan började lite väl stressigt bara i och med att vi försov oss. Tur att jag vaknade 7.13 så vi hann slänga på oss kläder,gå på toa och sen skynda iväg till bussen som gick 7.50! Konstigt nog fick jag inte ont i benhinnorna när vi gick till bussen. Jag som brukar känna av dem så fort jag försöker gå det minsta raskare än strosande promenad. Kanske ger träningen resultat även här...
Jag hann sticka lite på bussen också. Med i handväskan hade jag mammas födelsedagsstrumpor och nu är det inte mycket kvar. Jag ska få till en volang högst upp på skaften och sen är de färdiga! Skönt när det närmar sig.
är vad jag har haft idag. Hur mysigt som helst! Det är givetvis trevligt att få träffa Malin också, hon är lite mer talförd än Bönan än så länge ;-)
Imorgon firar Brorsbarnet Bönan 2 månader och börjar vara riktigt stadig i kroppen. Det börjar bli mer bebis än spädbarn, hon är grym på att fokusera och en hejjare på att charmera!
Det var allt lite svårt att lämna det trevliga sällskapet för att hinna hem till combat i tid, men träningen lockade också. Jag har äntligen hittat en riktig träningsglädje, det var ganska länge sen men nu jäklar. Idag nådde jag ett av mina mål på combaten och det var att klara av att göra alla jacks! Även om dagsformen givetvis är avgörande är det kul att se en utveckling och förbättring. 4-5 träningspass per vecka ger lite mer utdelning än 0-2 kan man ju enkelt konstatera ;-)
Låt 7 i passet är denna (fast det är lite mer tryck i den på träningen) och där och då brukar jag hitta en ny växel, fyllas av glädje och bara ge allt, en riktig slutspurt innan styrkan och stretchen.
En låtlista till det aktuella bodycombat passet (BC 49) kan man hitta här och att döma av låtlistan för nästa koreografi kommer BC 50 blir rätt grymt också. Undrar när vi kommer börja med det här... Sen läser jag NZ Glen´s kommentarer kring BC 51 och det låter ju i mina öron hur bra som helst! Mycket att se fram emot på träningsfronten alltså.
Än har jag inte blivit söndagkvällsförvriden, men det finns det väl tid för än ;-)
Igår var en riktigt mysig dag. Först roadtrip till Skara för ett besök på slöjd-detaljer. Med hem följde lite allt möjligt smått och gott: fina papper, smyckesdelar, porslinsborr, tvillingnålar till symaskinen, smala långa knappnålar (sk quiltnålar) och pennor för att måla på porslin. Så nu ska jag kunna göra fina födelsedagskort och julklappsetiketter, göra det där läderarmbandet med tingeltangel som jag har tänkt på ett tag. Jag kommer äntligen att kunna borra hål i de där loppisfyndade tallrikarna och göra ett kakfat. Mina egensydda projekt kommer att få en proffsigare finish och ömtåliga tyger får inte lika stora hål när jag nålar. Jag kommer även kunna pimpa mina kaffemuggar. Roligt, roligt!
På kvällen fick jag sedan ÄNTLIGEN se sista filmen om Harry Potter, som jag har längtat!
Idag har jag hunnit med ett pass afropowerdance, städat, diska, tvätt och duschat. Nu tittar jag på Vem vet mest och bloggar. Snart kommer det vänner för söndagste. Söndagste är det nya torsdagste, dvs de andra Stupianerna (Stupa är den kulturhistoriska förening vi är aktiva medlemmar i) är välkomna hem till oss på te och valfritt pyssel. Själv tänker jag nålbinda vidare på de senapsgulasockorna.
För inte så länge sedan hittade jag ett väldigt turkost garn som jag tänkte kunde passa i en tröja till Brorsbarnet. Jag tänkte matcha det med en mörkare lila för att tona ned det turkosa. Den perfekta lila tonen hittade jag i Fuga.
Sen hade jag inte tid/ork/lust att sticka någon tröja utan stickade istället på lite andra projekt som ni sett här på bloggen. När jag kom hem med det senapsgula garnet till de beställda nålbundna sockarna gjorde jag en omvälvande upptäckt:
Hjälp, vad snyggt! Jag som aldrig gillat gult tidigare är nog helt omvänd nu. Senapsgult och lila är nog en av de snyggaste färgkombinationer jag sett på länge. Frågan är om det inte får bli en kofta till mig själv i denna kombination längre fram...
Nu har jag ju haft några inlägg där jag har gett exempel på vad som har inspirerat mig. Ofta får jag en bild av det färdiga plagget direkt jag ser ett garn eller tyg jag gillar. Ibland är det dock lite mer motstånd i processen. Därför tänkte jag nu be er om hjälp! Jag köpte de här två tygerna i somras och tänkte att de skulle passa fint tillsammans i en klänning. Problemet är bara att jag inte alls vet hur klänningen ska se ut.
En fundering är om jag skulle försöka sy ett liv i den gröna manchestern enligt mina vanliga mönster och sedan göra kjolen i horisontella våder (eller volanger om man så vill). Det randiga tyget är väldigt tunt och "flimmsigt" så jag antar att de våderna skulle behöva manchester under också (eller något annat tyg om manchestern inte skulle räcka till). Låter det vettigt? Hur skulle ärmarna kunna se ut? Har ni andra förslag på hur klänningen skulle kunna utformas?
Oavsett vilken modell det blir på klänningen så är jag övertygad om att den tillsammans med mitt hår kommer bli väldigt fin till jul!
Upptäckte att jag inte Fo-bloggat den lilla hjälmmössan jag stickade av restgarner i lanett och opera. Den vita lanetten använde jag två trådar av för att få det att bli samma grovlek som opera garnet. Det tog ganska precis en dag att sticka mössan medan jag och Dea tittade på 10th kingdom, så det var ett snabbt och trivsamt projekt.
En extremt dålig bild, men bättre blev det inte.
Mönstret är Sweet baby cap, ett fint och lättstickat mönster. Mössan stickas från ytterkanten och in med minskningar och ökningar som ger formen, detta gör att inga sömmar behövs! Som knytband stickas två i-cord snoddar. Snabbt, enkelt och fint.
Jag stickade minsta storleken men antar att garn och stickor gjorde att mössan blev lite för stor för Brorsbarnet. Tur att vintern är lång och att barn växer fort, mössan kommer nog passa innan det är slut på den säsongen för små barn.
