större delen av dagen njöt jag av solen på balkongen tillsammans med en bok om Supply chain management. Resten av kvällen har jag insett hur mycket jag har saknat spetsstickning. Det är ju hur kul som helst! Tulpansjalen har växt en del och lämnat ett hål i mitt nystan.
Men jag känner så väl igen mig i Malins svärande när jag tänker tillbaka på första Candleflamen jag stickade. Det tar ett tag innan man hittar sitt eget sätt att hantera mönster. Jag förstod mig inte alls på de som sa att mönstret var så lätt att memorera, jag var ju tvungen att titta hela tiden! Men så plötsligt en dag lossnade det och jag behövde bara titta i början på varven för att mot slutet av stickningen inte behöva titta alls på mönstret. Så hav förtröstan Malin, det kommer att lätta!
Själv måste jag försöka komma ihåg att inte försaka sambons väska helt nu när Tulpansjalen är så rolig.
Dyllingen balaklava
5 veckor sedan
5 kommentarer:
Jag ska försöka hava förtröstan. Det är rätt roligt att se den växa. Även fast jag inte ritkgit förstår hur den ska kunna bli så stor? det är ju bara 6 repetitioner kvar... Jag blev alltså till sist klar med den första repetionen av del 2, äntligen.
Förresten, hur långt har du kommit?
jag är på repetition 4 av del 2. När jag är på den 7:e repetitionen tänker jag nog räkna lite för att se om man kan göra den större. Men som jag har lärt mig så växer ju även den ynkligaste lilla rul till en stor vacker sjal med lite brutal blockning...
oj oj.. Jag ska ta och ringa till Seija och maila orginalbeskrivningen till henne så kanske hon kan hjälpa oss. Om vi missat nåt menar jag.
Jag har börjat på 2an. Och längtar hem till en svettig cykeltur/ev promenad och resten av andra repetitionen av del 2. Kanske jag kommer nånstans idag.. DEt var rätt kul. När man kommer in i flytet. Lite roligare än mosstickning..
nu när jag är färdig med fjärde repetitionen så tror jag nog ändå att sjalen kan tänkas växa till sig en del. Men det skadar ju inte att höra med Seija ändå :)
Skicka en kommentar