Idag är det nyårsafton. Om ungefär 13 timmar kommer vi att skåla, önska varandra ett Gott Nytt År och akta oss för nyårsraketer. Vad vore mer lämpligt än att sammanfatta stickåret 2008, som dessutom har varit premiäråret för Heldri Klappgarn som blogg?
Frågor man kan ställa sig inför en sådan sammanfattning är: Har året varit givande? Har jag lärt mig något nytt? Har jag utvecklats som stickerska? Har jag varit en fearless knitter?
Svaret blir:
Absolut!2008 var året då min stickning gjorde störst framsteg hittills under min 2 ½ år långa stick-karriär. Jag har stickat mer eller mindre dagligen och verkligen lärt mig mycket. Det absolut viktigaste jag lärt mig är att förstå stickningen bättre. Nu behöver jag inte längre repa upp ett helt arbete bara för att jag tappat en maska. Jag ser hur maskorna ska sitta och kan rätta till de flesta fel. Ett mycket bra framsteg!
Jag har inte ansett något projekt som för svårt utan gett mig i kast med tröja, flätor, dubbelstickning och spets utan att tveka. Det viktigaste har varit att stickningen är rolig och utmanande. Pris för Roligaste projekt kommer nog att delas mellan
Döskalleväskan och
Laminarian. Dessa projekt bjöd på lite utmaningar, för mig nya sätt att sticka och väldigt mycket rolig sticktid!
Tankar inför 2009Att ha roligt medan jag stickar kommer att få fortsätta vara mitt ledord. Nya utmaningar väntar och många projekt står redan i kö. Något jag känner att jag måste ändra på från 2008 är andelen stickningar till mig själv. Av 27 färdiga projekt har endast 8 st varit till mig.
Ett beslut har av flera anledningar fattats: jag kommer
inte att sticka beställningar. Varför inte det nu då? För det första så vill jag att min stickning ska vara lustfylld och utan krav. Beställningar grundar sig oftast på ett tidigare projekt jag gjort som någon blivit förtjust i och att sticka samma sak flera gånger är varken givande, roligt eller utvecklande. Den andra anledningen är att det helt enkelt inte lönar sig. Dels är jag för dålig på att ta betalt och dels har jag råkat ut för tillfällen då jag helt enkelt inte fått fullt betalt och personen sedan aldrig mer hörts av (50 kr i arbetskostnad för ett par nålbunda sockor var kanske inte riktigt vad jag hade tänkt mig). 2009 kommer att fyllas av de stickningar jag själv väljer - självklart kan släkt och nära vänner hinta lite fint om saker de önskar sig i present men jag kommer bara att sticka sådant jag verkligen lockas av (ett par Smittens till Farbror Gudfadern är lockande men inte först i kö).
Summa sumarum: 2008 var ett fantastiskt stickår och jag hoppas att 2009 kommer att slå det med hästlängder!
