på allmän begäran

Jag fick en förfrågan om det inte gick att få se en större bild på Skymt - mitt andra jag.
Klart det går! Fotat av min sambo:
och en helbild tagen av Stefan Thulin men beskuren av mig:
Båda bilderna är från lajvet Stolthetens pris som var sista delen i Falby serien och gick av stapeln sommaren 2007 på Svarta Galtens område utanför Karlskoga.

Skymt är en vätte, ett barn av naturen. Hon kommer med största sannolikhet att betrakta dig nyfiket på avstånd utan att du märker något. När nyfikenheten blir för stor smyger hon sig närmare. Om du upptäcker henne och tar kontakt ska du inte bli alltför förvånad om hon fräser en massa och morrar men tillslut vågar sig fram för att lukta på dig, undersöka dina kläder och peta på dig i allmänhet. Huruvida Skymt är ond eller god är lite svårt att bestämma - ur sitt eget synsätt är hon god och har en stark moral. Den moralen kanske inte alltid överenstämmer med oss människors och hennes hämnd för oförätter kan uppfattas som orättvis för människan som inte förstod att det var någon oförätt från första början.

En kul karaktär som jag hoppas få spela fler gånger och utveckla mer. Dräkten är så gott som handsydd (ärmarna fick maskinsys pga tidsbrist) och tog ungefär ett år av ineffektivitet att färdigställa. Det vore roligt att göra om dräkten, jag har vissa planer och idéer, men det får nog dröja ett bra tag till innan jag känner mig sugen på evighetsgörat med all handsömnad igen.

Näs- och pannparti har jag gjort själv i latex men öronen är beställda från latexmannen. Tänderna kommer från dentaldistortions och är riktigt trevliga att ha i truten. Så fort maskdelar (särskilt öron) och peruk kommit på börjar svartiskan välla ur min mun och Skymt tittar sig i påsminkningsspegeln och säger: "Gur ti shum ambal!"(Jag är mycket söt!) Ja, inget gör väl en tös så söt som en himskans massa lager svart fetsmink, en tjorvig peruk, en grotesk näsa och gigantiska spetsiga öron!

Ps Nu är sjalen ungefär 15 cm!

Sommarlov!

Tentan är avklarad och har jag inte fått åtminstone ett G så måste jag ha missuppfattat hela kursen. Det kändes förvånansvärt bra (vilket borde göra mig orolig), jag skrev på alla frågor och kände mig säker på drygt hälften och lite mindre säker på resten. Det var dock inget den här gången som kändes som ett " Oj, vad är det här? Det har vi aldrig gått igenom". Så nu har jag sommarlov!

Mitt i bland allt tårsprut i går så påbörjade jag en ny sjal av de garnrester jag hade kvar. Ungefär 6 cm hann jag med och kunde konstatera att ilska får mig att sticka fort! Idag har jag köpt nytt garn och ska nu gå ut på balkongen och sticka vidare.

Senare blir det dammsugning inför helgen. Sushi i en park med Tvibita och Lill-M och därefter bio. Sushi efter tenta börjar bli lite av en tradition här.

Lördag är det film med Indiana Jones som gäller hela dagen så då kommer jag att hinna sticka massor. Jag är bergsäker på att jag blir klar innan släkten träffas den 28 juni för att gratta Farmor och då kan jag överlämna sjalen personligen till Faster. (Har jag tur och stickar som en tok kanske, kanske, kanske sjalen hinner bli klar tidigare och jag kan sticka något somrigt till mig själv).

Om man ser på livet från den ljusa sidan - vilket jag ju alltid tycker att man ska- så kommer sjal nummer två inte att ha de små skönhetsmissar som den försvunna sjalen har. Därmed kommer Faster att få en ännu finare sjal! Ytterligare ett plus är att jag får träna mer på mönstret och kan klura mer på hur man skulle kunna sticka en kofta eller bolero utan att få hjärtanen upp och ner. Det går alltid att se positivt på det mesta, ibland tar det bara lite längre tid innan tårarna skingrat sig och ilskan lagt sig.

Nej, balkong, ljudbok och stickning var det!

Förbannad! Ledsen! Förtvivlad!

Min farbror ringde nyss. Kuvertet som jag postade igår med sjalen hade kommit fram till min faster som sjalen var tänkt till, dock utan sjal! Någon har alltså stulit sjal och nål men lämnat kvar kortet!

Jag är ytterst tveksam till att sjalen skulle kunna ha ramlat ur av sig själv eftersom jag hade problem med att få in den i kuvertet. Garn har ju en tendens att vilja haka tag i saker och ting. Och att sen det handskrivna kortet låg kvar som ju borde haft mer glidtendenser än sjalen!!!

Fy fan säger jag!!!

Imorgon efter tentan är det bara att bege sig till garnaffären och köpa nytt garn och börja om från början. Jag blir så arg! Aldrig mer att jag skickar något mer än skrivna brev eller vykort med posten!

Sånt här får bara inte hända.
Det är nu reklamerat hos posten - men sannolikheten är väl minimal att något erkännar att de stulit sjalen och snällt lämnar tillbaka den!

Fy bubblan!
Gråter strida strömmar av ilska!

Sommarshopping

klickade hem två klänningar igår från Ellos.

Den rödmönstrade är egentligen ganska ful, men på ett spännande sätt. Den blå/vita är ju bara för söt - ska bli spännande bara att se hur kort den är. Kommentarer på klänningarna från de som tidigare köpt dem löd: Den var lång på mig som är kort (skrivet om den blå/vita så det låter ju lovande). Väldigt urringad (skrivet om den rödmönstrade så vi får väl se hur den sitter).

Jag tror att den rödamönstrade skulle behöva en liten kofta eller bolero eller liknande för att jag ska känna mig riktigt bekväm i den (beroende på hur långt ner den går i ryggen). Nån som har förslag på någon snygg? Jag klurar lite på den här nr 105-14 från drops design

men jag gillar ju inte fluffiga mohairgarn så det är ju om det går att byta ut det mot något ofluffigt...

Dags att åka till skolan!

Ready for takeoff

eller i alla fall redo för att postas

Hjärtesjal
Mönster: Amimono-Huivi från Ulla
Garn: Drops alpacka, svart, 200g
Stickor: Denise st 4

Jag blev mycket nöjd, jag gillar verkligen den svala men samtidigt varma känslan av den mjuka alpackan. Mönstret (när jag fått det översatt) var lättläst och jag lärde mig diagrammet hyffsat fort. Om jag skulle sticka fler, vilket är mycket troligt, skulle jag göra den åtminstone 1 rapport smalare eller använda 50 g garn till. Till min breda rygg är den nästan i kortaste laget men jag vet att mottagaren är mindre än vad jag är så det ska nog gå bra.
Lyckliga jag hittade precis den sjalnål jag letade efter; jag visste att jag ville ha en cirkulär i pärlemor eftersom det skulle lysa upp sjalen lite, nästan som ett smycke. Nålen som hörde till "spännet" var verkligen under all kritik, den såg ut som en godisklubbepinne och flisade sig bara man tittade på den. Istället modifierade jag en av de många nålbindningsnålar Farfar gjort och genast blev det lite mer klass på det hela. Nu återstår bara att skriva något finurligt på ett fint kort samt köpa ett vadderat kuvert och räkna ut hur många frimärken som behövs. Jag hoppas verkligen att mottagaren kommer att bli glad för sjalen!

Två dagar kvar till tenta. Ett kapitel kvar att läsa i kurslitteraturen sedan är det repetition som gäller. Ska vi våga hoppas på att jag får handla garnrelaterat för 500kr den här gången då? Som vanligt känner jag att det kan komma att gå hur som helst, jag kan få U, G eller VG, allt beror på vilka frågor som ställs och hur mycket hjärnsläpp jag får. Jag känner i alla fall att jag har hängt med på föreläsningar och lektioner utan nämnvärda problem. Det övergripande sitter, nu är det bara att nöta detaljer!

Så gott som färdig

Ibland skulle man behöva en helg efter helgen eller en semester efter semester. Ni känner säker igen känslan; när man har försökt klämma in alldeles för många aktiviteter på en alldeles för kort tid och allt bara slutar med att man helt färdig och orkeslös. Sådan var min helg. På fredagkvällen stupade jag i säng vid 00.30 efter att ha bakat bullar, tårta och rulltårta så det stod härliga till hela kvällen. (Note to self: när jag ska baka kanelbullar är det bra att se till att jag har kanel hemma)

06.00 (tidigare än jag går upp på vardagarna) ringde väckarklockan på lördagsmorgonen. En snabbstuds in i duschen och en portion gröt senare var jag och sambon på väg till mitt föräldrahem för att tillsammans med mamma och pappa åka till sommarstugan och den strandade bryggan. Det blev mest pappa och sambon som la i bryggan medan mamma, jag och Farfar hjälpte till på ett hörn eller två. Att "lägga i" en brygga låter så enkelt. Jag blev riktigt imponerad av Farfar som alltid gjort det själv i alla år, båtvaggan med ställning vägde ju as!

Efter lite trevligt fika var det hög tid att fara hem igen för att hinna byta om till medeltidsstassen och fara på marknad. Förvånansvärt väluppfostrade barn lekte lekar och sköt pilbåge medan föräldrarna tittade djupt i mjödhornet... Det grillade vildsvinet tog lite längre tid på sig än utlovat så vi blev ungefär en timma sena till kvällens avslutande aktivitet: 40 + 40 års kalas hos Ravn och Kolskägg. Lagom mycket folk av trevlig karaktär gjorde det till en lugn och trivsam tillställning med avslappnad samvaro. När sambon höll på att ha ögonlock ner till knäna passade vi på att åka hem medan han fortfaranade var vaken nog för att gå för egen maskin.

Morsdag firades hos svärmor i lugn och ro med en omgång "Ticket to ride". Väl hemma trillade sambon i säng med en "Allt om film" medan jag med ljudbok i öronen plockade bort helgens stök så det är förberett för dammsugning i veckan.

På mitt vardagsrumsgolv ligger just nu en Hjärtesjal på blockning! Tjoho!!! Den blir så fin. Nu ska jag bara hitta fina pärlor eller paljetter och sedan en sjalnål innan den kan få postas.
Sedan ska all uppmärksamhet tillägnas candleflame. (Mest upmärksamhet ska givetvis den stundande tentan få, men man måste andas lite ibland också...)

Just idag:

Idag trillade jag faktiskt ur sängen efter bara ett snooze *kors i taket* det är mycket lättare att komma upp när jag har en bestämd tid att passa. Imorse började skolan redan kl. 8.00 (jämfört med det vanliga kl. 10.00) så det var bara att vakna, duscha, rota fram lite kläder, micra gröt och brygga kaffe innan ljudboken pluggades in i öronen och cykelhjälmen sattes på huvudet. Inget mysigt segdragandes framför nyhetsmorgon med 1-2 varv på stickningen innan plugg alltså.

Efter att ha varit i skolan heeela dagen (jag tror att vi är lite bortskämda med 10-16 alternativt 10-12 hittills på kursen) var jag lite mör i huvudet när jag kom hem. Efter att ha bakat 3 sorters kakor inför lördagen känner jag mig nu ganska nöjd med min dag och grunnar mest på om jag ska orka sticka något innan jag somnar.

Ett ytterligare kors i taket är att på lördag (som är erbarmeligt överbokad) ska Sambon, jag och Pappa hjälpa Farfar att lägga i bryggan vid sommarstugan. När Farfar skulle fylla 80 försökte jag få honom att förstå att det var helt ok att be om hjälp med bryggan, han behöver inte göra det själv. I ytterligare 3 år myglade han och drog på det hela in i det sista utan att våga berätta för mig att han lagt i bryggan själv (som om jag inte skulle märka det i alla fall). Men i år då gubben ska fylla 84 ska vi i alla fall hjälpa till, jag är dock inte riktigt säker på om det är något han har bett om eller om Pappa bara bestämt det. Om det är inte är Farfars initiativ så kan jag ge mig katten på att vi alla tre kommer att få stå på land medan Farfar promt ska visa att det inte alls är svårt att lägga i bryggan själv.

På (den något skeva) bilden här till vänster ser ni ovan nämnda brygga samt den båt Farfar byggt egenhändigt efter instruktioner han hittat i en bok. Båten är tyvärr såld nu då Farfar kände att den krävde för mycket underhåll.

Inte stressad men något annat

orolig, nervös, ångest, panik jag vet inte riktigt vad det är för känsla jag har och inte heller exakt varför.

Eller jo det gör jag väl.

Tentan är om exakt 9 dagar och det är jag nervös för.
Jag har fått sommar jobb och det har jag blandade känslor för.
Jag är jätteglad för att ha fått ett sommarjobb och jag måste säga att för att vara som personlig assistent så verkar lönen riktigt hygglig.

Det verkar vara en väldigt trevlig plats, en brukare med sunda intressen (till skillnad från vissa platser jag varit på tidigare) och stämningen i allmänhet kändes bra.
Det är ju det här med tider... Jag har dels aldrig jobbat natt förut; tänk om jag somnar som en stock när det ska vara vaken natt! Sen är jag ju egentligen inte överdrivet förtjust i att arbeta när sambon är ledig, dvs på kvällar och helger. Så det är jag också lite orolig och ångestfylld för.

Fast egentligen tror jag att det kommer att bli jättebra. Det verkar inte vara heltid hela sommaren så vi kommer att hinna umgås hemma, visserligen blir främsta arbetsbelastningen under sambons semester, men det är smällar man får ta. Jag har redan sagt till om att jag inte kan jobba v 32 så Visby kommer jag iväg till och det är ju huvudsaken. Det blir nog en bra sommar när allt kommer omkring. Jag ska bara klara tentan först...

Till världens bästa sambo:



Sista nystanet är påbörjat på Hjärtesjalen så snart är det blockning, pärlor eller paljetter inpaketering och sedan postning. Det ska bli roligt att höra hur den mottas; jag misstänker att den kommer att komma helt oväntat och väldigt överaskande och förhoppningsvis bli väldigt uppskattad. Ibland måste man följa sina infall och när ett mönster säger "sticka mig och ge mig till X" så kan jag ju inte annat än lyda!

Som sängstickning medan sambon leker levande ljudbok med "The redemption of Althalus" har jag påbörjat en påse i dubbelstickning. Dubbelstickning innebär att man på 2 raka stickor kan sticka en påse med färdig botten och allt på en gång, ingen sömnad behövs. Väldigt roligt och ganska lätt. Senare experiment kommer nog innehålla fler färger, kanske mer struktur, men det är roligt att prova något nytt!

Förföljd

Förföljd av ett mönster - kan man vara det? Ni vet den där hjärtesjalen jag stickar på? Den verkar förfölja mig, eller i alla fall den typen av hjärtmönster. Som trekantssjal:
det mönstret finns här och heter Adamas shawl.

eller som kofta:
det mönstret finns här och heter Filati Summertime.

Trekantssjalen tycker jag är riktigt ljuvlig och skulle mycket väl kunna tänka mig att sticka någon gång. Koftan känns lite fel. Jag skulle vilja få spetsarna neråt på hjärtmönstret och sen skulle jag nog sticka slätstickade ärmar med eventuellt en hjärtbård löpande nerför dem.

Är man sugen på koftor så har jag hittat några därute i cyberrymden:

• Lush and Lacy cardigan, jag tror jag är kär! Den är bara för söt!
• Bristow ,verkar rolig att sticka och på Ravelry har jag sett att den passar de flesta kroppar.
• Fitted lace cardigan, verkar ypperlig för svala sommarkvällar.
• Carolyn, kanske mer lämplig som vår-/hösttröja men det verkar roligt att sticka randigt.
• Serrano, jag tror att jag börjar få en förkärlek för hålmönster, det är ju så snyggt!
• Candy, efter att ha sett den i andra färger så börjar jag faktiskt tycka om den.
• Maude Louise, ser lite konstig ut på bilden men den är fin egenligen.
• Kofta med hålmönster, det var det där med hålmönster igen...
• Sadie, jag vet inte, den ser konstigt tantig ut fast på ett underhållande sätt...
• Horseshoes cardigan, tyvärr måste man vara Ravelry medlem för att se den (eller be mig visa den någongång när man träffar mig IRL i närheten av en dator med internet.
• Red blazer, inte en kofta men en snygg kavajliknande sak
• Rosalind, en söt kortärmad kofta med -hör och häpna - hålmönster.

sen finns ju alltid drops garnstudio med alla sina tusentals mönster...

Rapport innan helgen

Jahopp, intervjun fick skjutas på framtiden då brukaren blivit sjuk, det var ett sommarjobb som personlig assistent jag sökt. Så än är det fritt fram för drömjobbet att höra av sig, kom igen bara!

Idag har jag mest gått igenom gamla tentor och annat till skolan. Snart är det dags för fikaoas och sedan fredagsmys med sambon. Den stackarn glömde matlådan på köksbänken - det blir man inte mätt av- men förhoppningsvis hade han plånboken med sig och kunde köpa något till lunch.

Just nu undrar jag hur det går med planeringen av Farmors födelsedag - om datumet behöver ändras så är det ju bra om jag vet det. Skulle jag få tjänsten som personlig assistent så ingår det ju endel helgjobb och eftersom jag inte alls vill missa att fira Lilla Farmor så måste jag veta vilket datum det blir. Hoppas bror lyckas hitta en lämplig lokal bland de bygdegårdar och liknande jag föreslog. Jag undrar jag hur pappsen och farbröder har tänkt sig det hela - juni är ju en ganska populär månad och vill man boka catering och liknande är det nog bra att vara ute i god tid... *hint*

I helgen blir det växtfärgning, städning och -jajemen, du gissade rätt- stickning! Lite bakning måste jag hinna med på söndag också eftersom jag lovat att baka till det kommande 40 + 40 års kalaset. Om vi orkar och ids borde vi tvätta bilen också, men det är en världsligsak.

Kontraproduktivitet

Idag har egentligen inte mycket vettigt skett. Några varv stickning innan cykelturen till skolan resulterade i 3 varv fram och tre varv tillbaka 91 maskor som blev 92. *suck*
En framstammad föreläsning, som tyvärr kvävdes av tjattrande töser på raden framför, men egentligen var den ganska intressant. Lite grupparbete som resulterade i snurriga diskutioner kring valuta: om vi exporterar så efterfrågar tex amerikanerna Sek för att köpa våra varor. Om vi aldrig importerar och därmed aldrig efterfrågar annan valuta så skulle tillslut: ja vad då? Skulle det bara bli svenska kronor eller bara utländsk valuta i Sverige? Vi får nog be en av lärarna att ta en snabb genomgång igen.

Hemkommen och efter lunch samt faktaletande om Zimbabwe försökte jag rätta till min stickning och sticka vidare. Totalt under dagen har jag stickat 12 varv, synd bara att det är samma varv jag stickat om och om igen. 91 maskor blev 92 som blev 90, jag förstår inte hur det gick till. Nu har jag i alla fall 91 maskor och mönstret ser rätt ut hela vägen. Det var nog ingen stick-dag idag.

Imorgon är det arbetsintervju för ett eventuellt sommarjobb, tyvärr inget inom mitt studieämne men ett jobb är ett jobb är ett jobb. Så det är bara att hålla tummarna för att jag får lite jobb i sommar och gärna på ett inte alltför inhumant schema.

Nu är det hög tid för läggdags!

"Militant barn...

...som vägrar bli vuxen" står det på min presentation på ett av de forum jag hänger på. Sakta men säkert har en känsla börjat smyga sig på mig - jag börjar bli vu.., nej, jag försöker igen, vux...hmm jag börjar mogna. Tankar, känslor, värderingar - grunden är den samma som den alltid varit så någon världsomvälvande förändring är det inte tal om.
Det är små, små saker:

• När jag ser vissa av mina gamla bekanta ( de jag spenderade mycket av sena tonåren med) och konstaterar att de inte ändrats mycket alls - mer än att de börjar se lite slitna ut - utan fortfarande har som ett av sina primära mål att låta livet vara en fest. Då känner jag hur nöjd jag är med att trivas bäst hemma med sällskapsspel och kanske en cider eller ett glas vin istället för att vara på fest och tappa huvudet.


• När jag hör bekanta som har som mål i livet att ha roligt (inget fel med det, jag tycker också om att ha roligt) men som aldrig någonsin tänker sätta sin fot på arbetsmarknaden. Som anser att även deras största hobby skulle bli tråkig om det kunde tituleras jobb. Det känns ju bra att jag i framtiden kommer att behöva indirekt försörja dem genom att betala skatt så de kan plocka ut sitt soc-bidrag och "ha roligt".


• Jag längtar ut till ett hus på landet med trädgård och hela köret. Tidigare ville jag bo i storstad och vimmel.


• Jag trivs bäst när jag får sitta som en liten tant med min stickning, en kopp kaffe och sambon nära till hands!


• Jag känner mig mer lik "Jag"-karaktären i Lokes sång Eldsjäl än vad jag känner mig lik eldsjälen i sin självvalda, självgoda nöd.



• när Mörk kommenterade att han började känna sig för gammal och borgerlig för att vara med i SUF. Om Mörk anser sig gammal och borgerlig kan det bara betyda att jag plötsligt blivit antik och utan min egen vetskap högervriden.
• Men trots alla vägran att bli vuxen så trivs jag nog ändå väldigt bra med den jag är! För visst fan är jag mittemellan lagom och alldeles normal!

Ibland är det inte så dumt att vara Vätten när allt kommer omkring!

Produktivitet

Tjosan, en så här produktiv helg var det nog länge sen jag hade. I vanliga fall är vi ju som jag redan sagt väldigt ofta uppbokade på olika arrangemang stup i kvarten och därför inte hemma så mycket på helgerna alternativt har lägenheten full med folk. Detta är ju väldigt trevligt i och för sig men tenderar att resultera i att inte så mycket blir gjort hemmavid. Det rådde jag bot på denna helg.

Fredagen inledde helgen tämligen oproduktivt; utebliven fikaoas ersattes av en grillkväll hos islänningen med lätt alkoholrus och trevliga samtal.

I går däremot jäklar anamma hände det grejer. I väntan på Tvibita och Lill-M satt jag på balkongen och njöt av värmen medan jag färdigställde krukorna till vardagsrummet.


Så här fina blev de. För en gångs skull lyckades jag få något att bli precis så snyggt som jag tänkt mig. Oftast blir jag bara så där halvnöjd och surig över att mina händer sällan kan lyckas med det jag vill. Jag tror jag har patineringsmedlet att tacka för mycket, det gjorde kanterna precis så där bruna och hmm ja patinerade som jag ville ha dem. NÖJD! (Faten kanske var i största laget, men sambon pratade något om prydnadsstenar och det kan nog funka...)

Jag passade även på att lyssna klart på ljudboken så nu är det bara att låna nästa del och njuta vidare.

När väl Tvibita och Lill-M dök upp sent om sider vid 15-tiden (jag tror bestämt vi har lite olika idéer om vad vi menar med tidigt) blev det rollspel och stickning. Hjärtesjalen växer så sakteliga och jag är inne på mitt andra nystan. Jag har valt att sticka den i alpacka i stället för mohair som det stod i mönstret - jag kommer inte överens med mohair alls - men jag tycker det blir riktigt bra.

Sen ska jag nog sy fast lite pärlor eller paljetter, inte för många men lite lagom så det glimmar lite och livar upp allt det svarta. Jag hoppas att den som ska få sjalen kommer att uppskatta den men det var i alla fall henne jag tänkte på direkt när jag såg mönstret så det är bara att hålla tummarna.

Efter en sen kväll och en kort sovmorgon satte jag imorse igång med att baka choklad- och apelsinskorpor som jag ska ta med till pappa så han kan bjuda på sitt jobb som tack till de som hjälpte mig med översättningen av hjärtesjalens finska mönster. När jag ändå var igång passade jag på att baka Mösefesar. Förutom att de är roliga att säga så är Mösefesar otroligt lättbakade små brödkluttar. Alla ingredienser blandas, jäs 1 timme sedan klafs upp på bakbordet och skära snibbar som slängs på en plåt för att sedan gräddas 5 minuter i 250 grader och sedan stå i eftervärme 10-15 minuter - kan det bli enklare? Effektiv som jag var hann jag även köra en tvättmaskin och en diskmaskin samtidigt, för det är ju så jobbigt och tidskrävande att slå i gång de olika maskinerna...

Jag har ju utlovat bild på min pågående egendesignade ulltröja så här kommer den.
Garnet är köpt på sy- och antikmässan i västerås i våras från Ull och mera. Jag är toknöjd med färgövergångarna och hoppas bara att jag ska få ihop den snyggt med ärmarna. Jag har valt att sticka en enkel raglanmodell utan kruseduller. Enkel mosstickning i nederkanten - that´s it. Varför krångla till det i onödan när det vackra garnet kan få tala för sig?



När man har lite tråkiga kvällar och ingen sticklust kan man alltid roa sig med att göra stickmarkörer. Men man får passa sig bara så det inte övergår i en mani och slutar i tusentals markörer, för hur många behöver man egentligen? Jag räknade med att jag kommer att tappa bort en del, sticka på flera projekt samtidigt som kräver markörer, det är alltid bra att ha för många än för få och kunde helt enkelt inte sluta i tid. Men söta blev de.


Nu är det färd till föräldrarna som gäller men jag får inte glömma potatisen!

Andningsuppehåll på rätt sätt

Andas - det är ett bra ledord här i livet! Äntligen har den hektiska skolveckan från avgrunden lugnat ned sig och jag kan andas ut med renskrivning av anteckningar på en väldoftande balkong. Igår kväll smygstartade vi helgen med en tur ut till min vättevän Smuug som fyllde år. Jag tror att tjärtvål och en ask med rävavbildning gick hem - med tanke på att hon försökte hänga tvålen om halsen för att kunna sniffa på den bättre så ja... Det blev grillning med mumsig sallad som vättens huskamrat lagat. Fröken Fia-Märta är bestämt den bästa föreningsmamma jag stött på och jag ska försöka övertala henne och släkten att det är hon som bör laga mat när min farmor ska fira sin 80-årsdag.

Jag blev lite rädd där en stund att veckan skulle ha tagit ut sin rätt när jag såg deras 3 hästar gå förbi vedboden och över ån medan jag räknade: 1- 2- 3- 4.. vänta nu, 1-2-3-4-5. 5!? Nu måste jag ha sett i syne. Dådis, Scooby och Evita det blir 1-2-3, tre hästar jag såg fem. Som tur var räknade jag alldeles rätt och såg inte det minsta i syne. Pållarna hade fått sällskap av en sällskapshäst till Dådis och en häst i behov av stallplats. Puh!

Som lite pausmusik medan ni alla tänker på att andas bjuder jag här på ett Youtube klipp med Kjell Höglund - en musiker som toppar min lista över andningsbar musik!



Ibland är det skönt när inte allt blir som planerat. I och med föreningen så har våra helger och andra lediga dagar en tendens att bli uppbokade väldigt tidigt vilket i och för sig är roligt. Det är ju alltid roligt att ha roliga aktiviteter att se fram emot (som växtfärgningskursen nästa helg) men ibland vill man bara stanna upp och andas. Nu i helgen skulle vi egentligen ha byggt tält och paviljong både lördag och söndag. Då ingen bemödat sig med att ordna material, ringa medlemmar eller andra praktiska saker så ställdes byggandet in på obestämd framtid och jag fick sim salabim en hel helg obokad. Detta var i tisdags, i onsdags preliminär bokades hela helgen igen och bekräftades igår. Som tur är så blev det bara roliga saker för hela slanten!

Ikväll blir det fikaoas hos vännen M, där även Smuug och Tvibita kommer att finnas. Stickning, te och goda vänner - kan man önska sig något mer på en fredageftermiddag?
Lite städning av lägenhet och blomplock på balkong har vi tänkt hinna med också innan det blir pyssel i tv-soffan.

På lördag kommer Tvibita och Lill-M hela vägen från stugan bortom all civilisation hem till oss för att spela rollspel. För mig så är rollspel = mycket sticktid! Tipp topp! En paus för körslags final måste nog bokas in för jag kan ju inte missa att se när Hårdrocken erövrar svenska folkets vardagsrum på riktigt!


På söndag blir det skorpbakning innan bilen får brumma ut till föräldrarna för lite kvalitetstid. Jag tror att jag kanske har lyssnat klart på "Män som hatar kvinnor" vid det laget så jag kan låna nästa del av papps. Jag är faktiskt positivt överaskad av boken. Eftersom Stieg Larssons böcker blev aningen upphypade efter hans bortgång så var jag inte säker på om jag verkligen skulle gilla dem. ( Ja, jag erkänner - ibland vägrar jag läsa/lyssna/titta på något bara för att det blivit så omåttligt populärt hos den stora allmänheten och hyllat av media). Meeeen som alla vet kan även den bästa ibland ha fel och det hade jag den här gången - men försök nu inte få mig att tycka att Amanda Jensen är en strålande artist eller andra dumheter för så lättlurad är jag inte!

Just ja, jag får inte glömma att köpa 2 kg sättpotatis till farfar, det skulle vara av den tidiga sorten. Note to self.

Snart dags för lite fotouppdateringar av stickprojekt eller vad säger ni?

Tid

detta förunderliga ting: tid. Hur mycket har vi egentligen? 24 timmar per dygn, 7 dagar i veckan, 52 veckor om året - jo jag vet, men varför verkar den aldrig riktigt räcka till?

Det är otroligt mycket i skolan just nu, det kommer i och för sig att lugna ner sig lite efter imorgon men vad hjälper väl det idag. Igår och idag har varit heldagar på skolan samtidigt som det är en massa inlämningsuppgifter som ska färdigställas. Detta resulterar att det blir skola även på kvällen och kvällar är ju sticka och mys-med-sambon-tid. Nedrigt av skolan att stjäla fritid av mig bara så där...

Jag skulle egentligen vilja fota både hjärtesjalen och min ulltröja så ni får se hur fina de blir, men det har jag då rakt inte tid med nu. Allra helst skulle jag ju förstås vilja sticka på dem istället för att bara fota eller blogga om dem, men ni förstår nog dilemmat. När jag tänker efter har jag nog inte tid för det här heller. Åter till regionala skillnader i BNP, BRP, fastighetspriser och andra skillnader som ska redovisas imorgon. Visste ni att Stockholms läns BRP bidrog till 29% av BNP 2005? Inte jag heller, jag visste inte ens att det var något som jag någonsin skulle komma att veta.

Föresten så kan alla lämna kommentarer nu, inte bara de som är inloggade. Så varsågoda och kommentera för fulla muggar. Men inget snusk!

Borta bra men hemma bäst!

Fyra av murtornen i försvarsverket som omgärdar gamla stan

Nog är det trevligt att vara bortrest ibland men hemma är nog ändå alltid bäst! Det blev en ganska intensiv start på långhelgen med stressig inhandling av jeans till sambon och införskaffande av varsitt rosa pass.

Bussresan till Stockholm gick över förväntan, jag hann sticka 3 varv på min candleflame utan att bli det minsta åksjuk! Båtresan till Tallinn gick också bra, jag blev inte sjösjuk en enda gång (kors i taket) och hann sticka några varv på hjärtesjalen.

En fundering kring färjor: oavsett när de är byggda så har de en otroligt "tacky" 80-tals inredning som skriker disco möter dansband. Inte något som gör att jag känner mig hemmastadd direkt.

Tallinn var både vackert och slitet. Vissa delar var smakfullt restaurerade/bevarade medan andra var sorgligt för fallna.

Denna bild har jag valt att kalla "Putsväck"

Det var ganska stor nackspärrsvarning på Tallinn, dvs mycket att titta på. Hus, kyrkor, torn, träd, folk, dörrar, fönster, blommor - ibland var det så ögonen gick i kors!

Om du har planer på att åka till Tallinn och har den minsta tillstymmelse till historiskt-/medeltids-/lajv-/mat-/dryckes- intresse får du bara inte missa en måltid på Olde Hansa. Tre våningar av mycket vackert inredda lokaler (uppskattningsvis ca 300kvadratmeter) där bara trapphuset innehåller mer virke än ett medelsvenskt trähus. Gobelänger, ljuskronor och grova, trivsamt slitna trämöbler ger denna krog en näst intill oslagbar atmosfär.

Att bilden är så suddig måste bero på all kanel de hade i det vita vinet,
undrar om det är där uttrycket "att vara på kanelen" kommer ifrån
för det kan ju inte vara vinet i sig själv som snurrar till det...

När det blev dags att beställa mat överraskades vi av den mycket vackra menyn (i färg på pergamentsliknande papper och omslag i tjockt läder) som till råga på allt var på svenska då det krupit fram var vi kom ifrån. Menyn var inte bara väl översatt, den var lyriskt beskrivande och innehöll små förslag och rekommendationer. Det kändes lite underligt att beställa mat på svenska i Estland men det funkade. Jag kan inte tänka mig att besöka Estland/Tallinn igen utan ett besök på Olde Hansa och då kanske till och med hinna med en festmåltid som enligt menyn skulle ta mellan 2-3 timmar att avnjuta.

Vildsvinsgryta med saffranskryddat spältvete, plommonkompot, lingon,
surkål och ostkaka med oregano smakade mumsigt till det kanelkryddade vinet!

Det enda jag blev riktigt besviken över var hantverket. Visst det gick att köpa billiga linnedukar av fin kvalitet (något jag mycket väl kan tänka mig att göra någon annan gång då jag har ett hem som är mer passande för linnedukar) och det fanns väldigt fint och billigt smide (som jag också kan tänka mig när det där bättre lämpade hemmet finns) men det stickade hantverket lämnade mycket att önska. När stånd efter stånd och affär efter affär har exakt samma vantar och exakt samma mössor så kan jag inte annat än tro att allt var maskinstickat och det var jag ju inte på jakt efter. Jag såg ungefär ett tiotal garnnystan av trist, grå, ullstandard typ. Mössor och vantar var stickade i underbara färger som jag hemskt gärna skulle ha släppat hem några kassar med nystan av. Men som sagt, jag måste ha letat på totalt fel ställen. Nästa resa ska förberedas lite bättre på garnfronten så jag vet var jag ska gå för att hitta guldgruvorna!

Lite stickning på café hann jag också med innan det var dags att kliva på färjan igen för hemfärd. (Jodå, vi köpte nog allt lite likörer, estnisk vodka, whiskey och annat smått och gott, men det behöver vi ju inte prata om här i en "stickblogg" :) )

En av alla de tusentals små gränder och prång som finns i gamla stan i Tallinn

Och till alla er som undrade:
Inte behövde vi visa några pass inte!

Det var väl det jag visste, men om vi inte hade haft passen så hade säkert någon sur, omedgörlig gränsvakt dykt upp från ingenstans och krävt oss på dem!